En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den i lag som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller allmänpolitisk opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka. Internationellt krävs ofta minst två gånger per vecka.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De utkommer vanligtvis dagligen eller flera gånger i veckan och har en lång historia i Sverige sedan 1600-talet.
Trots utmaningar från digitala medier finns runt 150 dagstidningar i landet, med Aftonbladet och Expressen som största.
Vad är en dagstidning enligt definition och kriterier?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning. |
| Aktualitet | Nyhetsfokus. |
| Publicitet | Tillgänglig för alla. |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället. |
- Dagstidning utkommer minst en gång per vecka i Sverige enligt lag.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Fyra huvudkriterier etablerade sedan 1800-talet.
- Begrepp som sexdagarsutgivning och sjudagarsutgivning används.
- Etymologi från 1780-talet, syftar på daglig utgivning.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Legalt i Sverige | Reguljär nyhetsförmedling minst veckovis. |
| Internationellt | Ofta minst två gånger per vecka. |
| Kriterier sedan 1800-talet | Periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. |
| Utgivningsfrekvens | Dagligen eller flera gånger i veckan. |
| Etymologi | Från 1780-talet, daglig regelbundenhet. |
| Format | Broadsheet (600×380 mm), delvis tabloid. |
| Engelsk översättning | Daily newspaper. |
| Ordet ”tidning” | Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet. |
Hur har dagstidningar utvecklats historiskt i Sverige?
Tidiga publikationer på 1600- och 1700-talet
Dagstidningar har getts ut i Sverige sedan 1600-talet. Svenska dagstidningar började med Ordinari Post Tijdender 1645, senare kallad Post- och Inrikes Tidningar1.
Under 1700-talet ökade antalet. År 1776 kom Dagligt Allehanda, den första med utgivning alla dagar.
Ordet ”tidning” härstammar från fornsvenska ”tidhning” eller ”tidende”, som betyder ”nyhet” eller ”underrättelse”, inte periodicitet.2
Växt från 1860-talet
Pressen växte starkt från 1860-talet, driven av demokratisering och opinionsbildning. Tidningar som Dagens Nyheter grundades 1864, Göteborgs-Posten 1863 och Helsingborgs Dagblad 18673.
Vilket är läget för dagstidningar i Sverige idag?
Sverige har runt 150 dagstidningar trots minskande läsare på grund av TV och internet4.
Största är Aftonbladet, oberoende socialdemokratisk med 416 500 exemplar vardagar 2006, och Expressen, oberoende liberal inklusive GT/Kvällsposten med 326 000.
Läsarantalet minskar på grund av konkurrens från TV och internet, trots runt 150 tidningar i Sverige.
Format som broadsheet (600×380 mm) har delvis ersatts av tabloid.
Viktiga milstolpar i svensk presshistoria
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första5.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med daglig utgivning alla dagar.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1867: Helsingborgs Dagblad etableras.
- 2006: Aftonbladet har 416 500 exemplar vardagar.
Vad är etablerat och oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklargjort |
|---|---|
| Fyra kriterier: periodicitet, aktualitet, publicitet, universalitet. | Exakta aktuella upplagor efter 2006. |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender. | Precist antal tidningar idag bortom ”runt 150”. |
| Största tidningar: Aftonbladet och Expressen 2006. | Framtida påverkan från digitala medier. |
| Etymologi från 1780-talet och fornsvenska. | Internationella variationer i definitioner. |
Vad betyder begreppet dagstidning i ett bredare sammanhang?
Begreppet dagstidning betonar regelbunden nyhetsförmedling för allmänheten. På engelska översätts det till ”daily newspaper”6.
I Sverige kopplas det till laglig definition med minst veckovis utgivning och opinionsbildning7.
Broadsheet-formatet (600×380 mm) fasas delvis ut till förmån för tabloid.
Källor och citat om dagstidningar
”En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.”Wikipedia: Dagstidning
”Dagstidningar kännetecknas av fyra huvudkriterier sedan 1800-talet: periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.”Nationalencyklopedin
Sammanfattning: Dagstidningens roll idag
Dagstidningen förblir en central nyhetskälla i Sverige med rötter från 1600-talet, trots digitala utmaningar. Kriterier som periodicitet och aktualitet definierar formatet, medan stora aktörer som Aftonbladet leder.
Vad krävs för att en publikation ska kallas dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka enligt lag.
Vilka är de fyra huvudkriterierna för dagstidningar?
Periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet sedan 1800-talet.
När startade den första svenska dagstidningen?
Ordinari Post Tijdender 1645.
Vilka är Sveriges största dagstidningar?
Aftonbladet och Expressen, med siffror från 2006. Las mer hos Australiainsight.
Vad betyder ordet ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet eller underrättelse.
Har antalet dagstidningar minskat?
Runt 150 kvar trots färre läsare p.g.a. TV och internet.
Vilket format används mest nu?
Tabloid ersätter delvis broadsheet.
Du vill inte missa
Hur Vet Man Om Man Har Halsfluss – Symtom, Test och Råd
Rickard Andersson Storgatan Örebro – Verifierade Nyheter Och Fakta
Pannkakor Recept 2 Personer – Snabbt och enkelt på 20 minuter
Här står ett träd vinden sjunger ordlösa dikter – Naturens Eko
Things to do in paris – Kultur, Budget och Charm
Göteborgs Stad Lediga Jobb – Guide till ansökan och tjänster
