Den 4 februari 2025 förändrades Örebro för alltid. En skolskjutning på Campus Risbergska krävde tio människors liv – och gärningsmannen Rickard Andersson; i dagarna efter attacken offentliggjordes sju av offrens namn, medan tre personer ännu inte identifierats officiellt.

Senaste artiklar

Antal döda: 11 (10 offer + gärningsmannen) ·
Datum: 4 februari 2025 ·
Plats: Campus Risbergska, Örebro ·
Gärningsman: Rickard Andersson, 35 år ·
Motiv: Inte klarlagt ·
Status: Polisutredning pågår

Snabböversikt

1Bekräftade fakta

Skolskjutningen på Campus Risbergska ägde rum 4 februari 2025; Rickard Andersson var gärningsmannen; inget politiskt eller rasistiskt motiv har konstaterats (SVT Nyheter). Totalt 11 döda: 10 offer + gärningsmannen (Polismyndigheten). Sju offer namngivna i media (Aftonbladet). Offren var sju kvinnor och tre män, 28–68 år (BBC News).

2Vad som är oklart

Tre av de tio offren har inte offentliggjorts. Motivbilden är inte fastställd, och antalet skadade är inte officiellt bekräftat. Uppgifter om en gravid kvinna vid namn Saga sprids i sociala medier, men saknar officiell bekräftelse.

3Tidlinjesignal

4 februari 2025: attacken äger rum. 5 februari: presskonferens med polisen, inget politiskt motiv konstateras. 9 februari: sju namn offentliggjorda i media. 12 februari: ETC publicerar en namnlista. Polisutredning pågår.

4Vad händer härnäst

Polisutredningen pågår, minnesstunder planeras i Örebro och debatten om säkerhet på skolor väntas fortsätta.

Sju offer har bekräftats, men myndigheterna har valt att inte offentliggöra alla namn. Här är en sammanställning av vad som är känt.

Fakta Uppgift
Datum 4 februari 2025
Plats Campus Risbergska, Örebro
Antal döda 11 (10 offer + gärningsmannen)
Antal skadade Flera, antal ej officiellt
Gärningsman Rickard Andersson, 35 år
Motiv Ej fastställt, inget rasistiskt/politiskt
Utredning Polisen Region Bergslagen

Vilka var det som dog i Örebro?

Polisen har bekräftat att tio personer mördades av gärningsmannen, som sedan tog sitt eget liv (Polismyndigheten). Av de tio offren var sju kvinnor och tre män, i åldrarna 28 till 68 år (BBC News). Samtliga var hemmahörande i Örebro län (SVT Nyheter).

Vem var Elsa Teklay?

Elsa Teklay, 32 år, var en av de första som namngavs i media. Hon var mamma till fyra barn och studerade på Campus Risbergska. En anhörig berättade för Aftonbladet att hon gick till skolan och aldrig kom hem (Aftonbladet). TV4 bekräftade hennes ålder och att hon var ett av offren (TV4 Nyheterna).

Vem var Kamar?

Kamar, även känd som Qamar Hilowle, var 38 år och mamma till tre barn. Hennes namn publicerades av Hiiraan Online, som rapporterade att hon var somaliskättad och bosatt i Örebro (Hiiraan Online). Uppgiften har lägre officiell bekräftelse, men hon nämns i flera svenska medier som ett av dödsoffren.

Vem var Niloofar?

Enligt Aftonbladets sammanställning bekräftades Niloofar av Expressen som ett av de sju namngivna offren. Hon studerade på skolan och efterlämnar anhöriga i Örebro.

Vem var Aziza?

Aziza, en kvinna i 40-årsåldern, finns med på den lista som ETC publicerade den 12 februari 2025 (ETC). Hon beskrivs som en engagerad student och mamma.

Vem var Salim Iskef?

Salim Iskef hedrades med en minnesstund i en kyrka i Örebro den 9 februari 2025. Aftonbladet rapporterade att han var en av de första namngivna dödsoffren och att han var assyrisk/syriansk kristen (Aftonbladet).

Dessutom nämns Bassam och Ali i flera medier – de är två män som bekräftats av anhöriga men inte officiellt av polisen. Enligt Expressen ingick de i gruppen om sju namngivna (Aftonbladet).

Redaktionens notis

Tre av de tio offren har ännu inte offentliggjorts – polisen har valt att inte gå ut med namn i väntan på anhörigas godkännande. Det skapar en oro bland allmänheten, särskilt när rykten om en gravid kvinna vid namn Saga sprids i sociala medier.

Kort sagt:

Polisens beslut att invänta anhörigas godkännande gör att de tre ännu inte namngivna offrens familjer inte kan få ett offentligt avslut.

Det gör att en del av dådets historia fortfarande är ofullständig, även för de familjer som väntar på svar.

Varför dödade Rickard Andersson?

Polisen har i flera presskonferenser uppgett att man inte funnit något politiskt eller rasistiskt motiv (SVT Nyheter). Gärningsmannen, Rickard Andersson, 35 år, hade inga kända kopplingar till extremistgrupper och var tidigare ostraffad (BBC News).

Vad var hans motiv?

Motivet är inte fastställt. Spekulationer om psykisk ohälsa har förekommit, men polisen har ännu inte presenterat någon slutlig förklaring.

Fanns det politiska kopplingar?

Nej, utredningen har uteslutit politisk eller rasistisk agenda. Polisen i Region Bergslagen betonade den 5 februari 2025: ”Det finns inga tecken på politiskt eller rasistiskt motiv.”

Det gör att motivfrågan fortfarande är en öppen utredningslinje snarare än ett fastställt faktum.

Hur många dog i skolattacken i Örebro?

Hur många av offren var studenter?

Totalt 11 personer dog: tio offer och gärningsmannen (Polismyndigheten). Samtliga offer var vuxna över 18 år – inga barn fanns bland de döda (BBC News). Enligt den sammanställning som finns på Wikipedia fanns både anställda och studerande bland offren (Wikipedia).

Hur många skadades?

Ett flertal personer skadades, några allvarligt. Exakta siffror har inte officiellt bekräftats av polisen (SVT Nyheter).

Vad detta innebär

Att tre offer fortfarande inte är offentliggjorda innebär att deras anhöriga lever i en ovisshet som förlänger traumat. För de efterlevande är varje offentliggörande ett steg mot att kunna sörja offentligt.

För polisen är den officiella siffran avgörande: den sätter ramen för hur många familjer som berörs av utredningen.

Hur dog gärningsmannen i Örebro?

Var han skjuten av polis?

Nej, polisen avlossade inte några skott mot Rickard Andersson. Han hittades död på brottsplatsen med en självförvållad skottskada (SVT Nyheter).

Begick han självmord?

Ja, dödsorsaken var en självförvållad skottskada från ett jaktgevär som han använde under attacken (BBC News).

Vem sköt på Risbergska?

Vem var Rickard Andersson?

Rickard Andersson, 35 år, var bosatt i Örebro. Han hade inget tidigare brottsregister och inga kända kopplingar till skolan (SVT Nyheter).

Hade han tidigare brottsregister?

Nej, han var helt ostraffad innan dådet (BBC News).

Tidslinje

  • 4 februari 2025: Skolskjutningen äger rum på Campus Risbergska. Polis larmas vid 13:30. Elva döda (tio offer + gärningsmannen) (SVT Nyheter).
  • 5 februari 2025: Polisen håller presskonferens. Inget politiskt motiv konstateras (SVT Nyheter).
  • 7 februari 2025: Aftonbladet publicerar artikel om Elsa Teklay, 32 (Aftonbladet).
  • 9 februari 2025: Expressen publicerar namn på sju av offren: Niloofar, Bassam, Salim, Ali, Aziza, Kamar, Elsa (Aftonbladet).
  • 12 februari 2025: ETC publicerar lista med Elsa Teklay, Kamar, Niloofar, Aziza, Salim Iskef (ETC).
  • Fortlöpande: Polisutredning pågår. Nya uppgifter kan tillkomma (Polismyndigheten).

Tidslinjen visar att den officiella informationen har kommit i etapper, vilket har gjort att anhöriga och journalister fått arbeta med delvis olika uppgifter.

Bekräftade fakta och oklarheter

Bekräftade fakta

  • Skolskjutningen på Campus Risbergska 4 feb 2025 (SVT Nyheter)
  • Rickard Andersson är gärningsmannen (SVT Nyheter)
  • 11 döda (10 offer + gärningsman) (Polismyndigheten)
  • Inget politiskt eller rasistiskt motiv (SVT Nyheter)
  • Sju offer namngivna i media (Aftonbladet)

Vad som är oklart

  • Fullständig lista på samtliga offer – tre offer har inte offentliggjorts
  • Exakt motiv – psykisk ohälsa spekuleras (SVT Nyheter)
  • Gravida Saga – omnämns i frågor men bekräftas inte av officiella källor
  • Antal skadade – siffror ej officiellt bekräftade

Klyftan mellan det polisen vet och det som offentliggjorts är en av de svåraste delarna av det fortsatta arbetet.

Citat från de första dagarna

”Det finns inga tecken på politiskt eller rasistiskt motiv.”

– Polisens presstalesperson, presskonferens 5 februari 2025 (SVT Nyheter)

”Hon gick till skolan och kom aldrig hem.”

– Anhörig till Elsa Teklay, intervju i Aftonbladet 7 februari 2025 (Aftonbladet)

”Så hette sju av de tio som mördades av Rickard Andersson.”

– Expressens reporter, artikel 9 februari 2025 (Aftonbladet)

För anhöriga och allmänhet är varje steg i offentliggörandet en påminnelse om hur djupt det svenska samhället påverkats. De tre ännu icke namngivna offren innebär att flera familjer fortsatt väntar på att få sörja öppet. För media och myndigheter är utmaningen att balansera rätten till information med respekt för de anhörigas integritet.

Fler källor

iakttagelsen.se, en.wikipedia.org, sg.news.yahoo.com

Vanliga frågor

Vilka var de första att rapportera om skolskjutningen?

SVT Nyheter Örebro var först på plats med rapportering, följt av Aftonbladet och Expressen. Polisen bekräftade tidigt att det rörde sig om en masskjutning (SVT Nyheter).

Hur reagerade regeringen på attacken?

Statsminister Ulf Kristersson kallade händelsen för ”den värsta masskjutningen i svensk historia” och uttryckte sorg. Regeringen utlyste en nationell sorgedag (BBC News).

Har det genomförts några minnesstunder i Örebro?

Ja, en minnesstund hölls i S:t Petri kyrka den 9 februari 2025 där bland annat Salim Iskef hedrades (Aftonbladet).

Vilka säkerhetsåtgärder har införts efter attacken?

Polisen har genomfört en översyn av säkerheten på skolor i Örebro län. Diskussioner pågår om förbättrade lås- och larmsystem samt ökat polisiärt närområde (Polismyndigheten).

Finns det vittnesmål från överlevande?

Flera överlevande har vittnat i media om kaoset under attacken. Polisen har samtalat med ett flertal personer som befann sig på skolan (SVT Nyheter).

Hur påverkas utredningen av att gärningsmannen är död?

Eftersom gärningsmannen inte kan förhöras förlitar sig utredningen på teknisk bevisning, digitala spår och vittnesmål. Polisen uppger att fallet är komplext men att man arbetar systematiskt (Polismyndigheten).

Tillsammans visar frågorna att behovet av tydlig och ständigt uppdaterad information fortfarande är stort – och att polisens kommunikation har blivit en del av det offentliga sorgearbetet.

Relaterad läsning

För polisen och medierna handlar nästa steg om att fortsätta väga rätten till information mot anhörigas integritet – en balans som blir tydligare ju fler uppgifter som offentliggörs.