En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten. I Sverige definieras den lagligt som en skrift med reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning som utkommer minst en gång per vecka.
Internationellt krävs ofta minst två utgivningar per vecka för att kvalificera som dagstidning. Publikationen kännetecknas av regelbundenhet och fokus på aktuella händelser.
I Sverige har dagstidningar en lång historia som sträcker sig tillbaka till 1600-talet och spelar en central roll i samhällsdebatten.
Vad är en dagstidning?
| Kriterium | Beskrivning |
|---|---|
| Periodicitet | Regelbunden utgivning |
| Aktualitet | Fokus på nyheter |
| Publicitet | Tillgänglig för alla |
| Universalitet | Nyheter från hela världen och samhället |
- Svensk lag kräver minst en utgivning per vecka.
- Internationellt ofta minst två gånger per vecka.
- Etymologiskt från 1780-talet, betyder daglig utgivning.
- Hyponymer inkluderar morgontidning och kvällstidning.
- Ordet ”tidning” från fornsvenska ”tidhning”, betyder nyhet.
- Cirka 150 dagstidningar i Sverige idag.
- Största 2006: Aftonbladet med 416 500 exemplar.
| Aspekt | Detalj |
|---|---|
| Definition Sverige | Minst en gång per vecka |
| Internationellt | Ofta minst två gånger per vecka |
| Första i Sverige | Ordinari Post Tijdender 1645 |
| Sjudagarsutgivning | Dagligt Allehanda 1776 |
| 1800-talstidningar | Dagens Nyheter 1864 |
| Utgivningsformer | Sex- eller sjudagars |
| Format | Broadsheet ca 600×380 mm |
| Antal idag | Cirka 150 |
| Störst 2006 | Expressen 326 000 ex. |
| Etymologi | ”Dagstidning” från 1780-talet |
| Namnelement | ”Tidning” betyder nyheter |
| Engelska | Daily newspaper |
Vilka kriterier definierar en dagstidning?
Dagstidningar utmärks av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet. De utkommer ofta dagligen, men veckovisa räknas i Sverige.
Svensk lagstiftning
Enligt svensk definition är det en skrift med nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka.
Internationella skillnader
Globalt ställs högre krav på frekvens, ofta två gånger per vecka.
Sveriges lägre tröskel på en gång per vecka skiljer sig från internationella normer.
Hur har dagstidningar utvecklats i Sverige?
Svenska dagstidningar har getts ut sedan 1600-talet. Pressen växte på 1700- och 1800-talen och bidrog till demokratiseringen.
Tidiga exempel
Ordinari Post Tijdender startade 1645 och blev senare Post- och Inrikes Tidningar.
1800-talets expansion
Dagens Nyheter grundades 1864 och Göteborgs-Posten 1863. Antalet tidningar ökade kraftigt.
Dagstidningarna på 1800-talet spelade nyckelroll i samhällsutvecklingen.
Vilka utgivningsformer och format används?
Vanliga är sexdagars- eller sjudagarsutgivning. Format som broadsheet runt 600×380 mm och tabloid dominerar.
Trots cirka 150 tidningar minskar läsarantalet på grund av TV och internet. År 2006 ledde Aftonbladet med 416 500 exemplar, oberoende socialdemokratisk.
Historiska milstolpar för dagstidningar
- 1645: Ordinari Post Tijdender, en av de första.
- 1700-talet: Ökning av antalet tidningar.
- 1776: Dagligt Allehanda, första med sjudagarsutgivning.
- 1863: Göteborgs-Posten grundas.
- 1864: Dagens Nyheter startar.
- 1758: Norrköpings Tidningar, exempel på namn med ”tidningar”.
- 2006: Aftonbladet störst med 416 500 exemplar.
Vad är etablerat och vad är oklart kring dagstidningar?
| Etablerad information | Oklar information |
|---|---|
| Svensk definition: minst en gång per vecka | Exakt antal dagstidningar idag, anges som cirka 150 |
| Historia från 1645 med Ordinari Post Tijdender | Aktuella upplagor efter 2006 |
| Kriterier: periodicitet, aktualitet m.m. | Exakt inverkan av digitalisering på antal |
| Etymologi från 1780-talet | Framtida formatförändringar |
Bakgrund till etymologi och tidningsnamn
”Dagstidning” härstammar etymologiskt från 1780-talet och avser daglig utgivning. Många namn som Norrköpings Tidningar (1758) använder ”tidning” för nyheter, inte frekvens.
”Dagblad” betecknar daglig tryckning. På engelska motsvaras det av ”daily newspaper”.
”Tidning” kommer från fornsvenska och betyder underrättelse eller nyhet.
Källor och referenser
En dagstidning är en periodisk publikation som främst innehåller allsidig nyhetsrapportering och riktar sig till allmänheten.
Dagstidningar kännetecknas av periodicitet, aktualitet, publicitet och universalitet.
Sammanfattning om dagstidning
En dagstidning är en regelbunden nyhetskälla med rötter i 1600-talets Sverige, präglad av aktualitet och universalitet. Trots utmaningar från digitala medier kvarstår traditionen med cirka 150 titlar.
Vanliga frågor om dagstidningar
Vad krävs för att vara en dagstidning i Sverige?
Reguljär nyhetsförmedling eller opinionsbildning minst en gång per vecka.
När startade de första svenska dagstidningarna?
1645 med Ordinari Post Tijdender.
Vilka är de vanligaste utgivningsformerna?
Sexdagars- eller sjudagarsutgivning.
Vad betyder ”tidning” etymologiskt?
Från fornsvenska ”tidhning”, som betyder nyhet eller underrättelse.
Hur många dagstidningar finns i Sverige?
Cirka 150, trots minskande läsare. Se aven Australiainsight for fler detaljer.
Vilka var de största tidningarna 2006?
Aftonbladet 416 500 ex., Expressen 326 000 ex.
Vad är skillnaden i definition internationellt?
Ofta minst två utgivningar per vecka.
Du vill inte missa
Hus till salu Vara – Aktuella listningar och priser
Pannkakor Recept 2 Personer – Snabbt och enkelt på 20 minuter
Lediga Jobb Stockholm Utan Erfarenhet – Komplett guide 2025
The Fantastic Four First Steps – Insikter och Filmfakta
Rollistan i alla våra hemligheter – Roller och Intriger
Ystad Kommun Lediga Jobb – Aktuella vakanser i vård och skola
