Domningar i fingrarna, synproblem som kommer och går, en ihållande trötthet utan tydlig förklaring – det är inte konstigt att du söker vård. Här förklarar vi hur MS diagnosticeras, vilka tidiga tecken du ska vara uppmärksam på, och varför självtest inte kan ersätta en medicinsk bedömning.

Senaste artiklar
Relaterade inlägg

Vanlig debutålder: 20–40 år ·
Drabbade i Sverige: ca 20 000 ·
Könfördelning: kvinnor 3:1 ·
Diagnosmetod primär: MR-hjärna ·
Självtest tillförlitlighet: ingen evidens

Snabböversikt

1Bekräftade fakta
  • MS diagnostiseras med MR och kliniska kriterier (MS-Sällskapet)
  • Inga godkända självtester för MS existerar (Neuro.se)
  • Två huvudsakliga testmetoder: MR och likvoranalys (MS-Sällskapet)
2Vad som är oklart
  • Exakt varför vissa utvecklar MS
  • Individuell prognos utan uppföljning
  • Hur snabbt sjukdomen utvecklas i enskilda fall
3Vad händer härnäst
  • Ofta remiss till neurolog
  • MR-undersökning av hjärna och ryggmärg
  • Eventuellt ryggvätskeprov (likvoranalys)
4Vanliga symtom
  • Synförlust, domningar
  • Trötthet, balansproblem
  • Stickningar, koordinationssvårigheter

Vad är första tecknen på MS?

Multipel skleros yttrar sig olika från person till person, men vissa tecken förekommer oftare än andra som första symtom. Att känna till dessa kan hjälpa dig att avgöra om dina symtom är värda att utreda.

Optisk neurit

Synnervsinflammation (optisk neurit) är ett av de vanligaste första tecknen på MS. Symtomen inkluderar dimsyn eller synförlust från ett öga, ofta tillsammans med smärta vid ögonrörelser. Synförändringarna utvecklas vanligtvis över timmar till dagar snarare än på minuter (Neuro.se).

Domningar och stickningar

Sensoriska symtom som domning, stickningar eller minskad känsel i fingrar, tår, armar eller ben är vanliga tidiga tecken. Dessa symtom uppstår när inflammationen påverkar de sensoriska nervbanorna i hjärnan eller ryggmärgen (Medical News Today).

Balansproblem

Balansstörningar och yrsel kan också förekomma som tidiga tecken på MS, särskilt om de kombineras med andra symtom som domningar eller synpåverkan. Om du upplever återkommande balansproblem utan tydlig orsak bör du söka vård.

Slutsats: Optisk neurit, domningar och balansproblem är vanliga tidiga tecken. Om du upplever dessa symtom – särskilt tillsammans – bör du kontakta vårdcentral.

Hur känns MS i början?

Att förstå hur MS känns i början kan vara svårt eftersom symtomen varierar mycket mellan individer. Här är en genomgång av de vanligaste sätten som MS debuterar på.

Motoriska symtom

Motoriska symtom innebär påverkan på muskelstyrka och koordination. Svaghet eller klumpighet i en arm eller ett ben kan tyda på att ryggmärgen är engagerad och kräver omedelbar läkarbedömning (Medical News Today).

Kognitiva effekter

Kognitiva symtom som koncentrationssvårigheter, problem med minnet eller mental trötthet kan uppträda redan tidigt i sjukdomen. Dessa symtom är ofta subtila och kan lätt misstolkas som stress eller utmattning.

Diffusa symtom

Extrem trötthet som inte förbättras med vila, så kallad MS-trötthet, och värmeintolerans där värme tillfälligt försämrar symtomen är ofta tidiga tecken som lätt förbises (Neuro.se). Att känna sig ovanligt trött efter minimal ansträngning och att bli sämre av värme är karakteristiskt för MS.

Slutsats: MS i början kännetecknas ofta av ospecifika symtom som trötthet, värmeintolerans och kognitiva förändringar. Dessa diffusa tecken är lätta att ignorera – men de förtjänar utredning om de är nya och ihållande.

Kan man se på blodprov om man har MS?

En vanlig missuppfattning är att MS kan diagnostiseras med ett enkelt blodprov. Sanningen är mer komplex och kräver specifik utrustning och expertis.

Blodprovets roll

Det finns inget direkt blodtest för MS. Laboratorieprover kan inte med absolut säkerhet bekräfta eller utesluta MS-diagnosen (MS-Sällskapet Diagnostik). Istället används blodprover främst för att utesluta andra sjukdomar som kan ge liknande symtom.

Ny metod för nervskada

Forskning pågår kring neurofilament (NfL) i blodet – proteiner som frisätts när nervceller skadas. Höga nivåer kan tyda på nervskada och har visat sig lovande som markör för MS-aktivitet, men metoden är ännu inte standard i kliniken.

Primär diagnostik

Magnetkameraundersökning (MR) är den primära metoden för MS-diagnostik. MR kan visa de karakteristiska förändringarna i hjärnan och ryggmärgen och har blivit allt viktigare med de reviderade McDonald-kriterierna från 2017 (MS-Sällskapet Metodbok). Likvoranalys (ryggvätskeprov) kompletterar MR och ger ytterligare stöd för diagnosen.

Slutsats: MR och likvoranalys är de två huvudsakliga verktygen för MS-diagnostik. Ett blodprov kan inte ställa diagnosen – det krävs neurologisk specialistutredning med magnetkamera.

Kan man ha MS utan att veta om det?

Ja, det är möjligt att ha MS utan att vara medveten om det. Sjukdomen kan ha funnits i kroppen under lång tid innan symtomen blev märkbara.

Subkliniska tecken

Ibland kan de första symtomen härledas fem till femton år tillbaka från det att man fått diagnosen (Neuro.se). Detta innebär att inflammation och nervskada kan pågå utan att ge märkbara symtom under lång tid.

Oupptäckta fall

I sällsynta fall upptäcks MS-påverkan på hjärnan vid undersökning för andra orsaker, utan att personen har haft några märkbara symtom alls – så kallat radiologiskt isolerat syndrom. Personer med detta syndrom löper ungefär 30–50 procents risk att utveckla kliniskt MS inom tio år.

Risker

Att ha oupptäckt MS innebär att sjukdomen kan fortskrida utan behandling. Tidig diagnos och behandling med sjukdomsmodifierande läkemedel kan bromsa sjukdomsutvecklingen och minska risken för bestående skador (Medical News Today). Detta understryker vikten av att söka vård vid nya, ovanliga neurologiska symtom.

Slutsats: MS kan finnas i kroppen långt innan symtomen märks. Tidig upptäckt är viktig eftersom behandling kan bromsa sjukdomens framfart – och för sent är ofta sämre.

Vilken ålder är vanligast att få MS?

MS debuterar oftast i en tidig livsfas, men åldersspannet är bredare än många tror. Att känna till riskåldrarna kan hjälpa dig att bedöma dina symtom mer korrekt.

Debutålder

De flesta som får MS-diagnos är mellan 20 och 40 år, med topp kring 30-årsåldern. Debut efter 50 års ålder är ovanligare men förekommer (MS-Sällskapet Diagnostik). MS kan i sällsynta fall debutera redan som barn.

Riskgrupper

Kvinnor drabbas ungefär tre gånger oftare än män, vilket är en av de mest framträdande epidemiologiska skillnaderna. MS är vanligare i Nordeuropa än i andra delar av världen. Det finns en genetisk komponent, men ärftligheten är inte enkel – risken för ett barn till någon med MS är omkring 2–3 procent jämfört med 0,1 procent i normalbefolkningen.

Sen debut

MS debut efter 60 års ålder är sällsynt och kräver ofta utökad utredning för att utesluta andra orsaker till symtomen. Ospecifika MR-förändringar kan ses redan från 40-årsåldern, vilket gör tolkningen av MR-undersökningar hos äldre patienter mer komplicerad.

Slutsats: MS debuterar vanligast mellan 20 och 40 år. Om du befinner dig i denna åldersgrupp och upplever nya neurologiska symtom bör du ta dem på allvar och söka vård.

Så går utredningen till

När du söker vård för misstänkt MS görs en systematisk utredning. Här är stegen från första kontakten till eventuell diagnos.

1

Kontakta vårdcentral om du har nya eller ovanliga symtom som kan tyda på MS – särskilt synstörningar från ett öga, domningar eller stickningar utan annan förklaring, eller balansproblem som inte förbättras.

2

Vid misstanke om MS remitterar vårdcentralen dig till neurolog. Neurologen bedömer dina symtom, gör en neurologisk undersökning och beslutar om remiss till MR.

3

MR-undersökning av hjärna och ryggmärg görs för att letae efter förändringar typiska för MS. Undersökningen är högljudd men smärtfri och exponera inte kroppen för radioaktivitet.

4

I vissa fall kompletteras utredningen med likvoranalys (ryggvätskeprov) och blodprover för att utesluta andra sjukdomar.

5

Baserat på McDonald-kriterierna (senast reviderade 2017) bedömer neurologen om diagnosen MS kan ställas, om diagnosen är osäker eller om annan diagnos är mer sannolik.

6

Om MS-diagnos ställs informerar neurologen om sjukdomen, sjukdomsmodifierande behandlingar och eventuella symtomlindrande mediciner. Därefter följer regelbunden uppföljning.

Vad forskningen bekräftar

  • MS diagnostiseras med MR och kliniska kriterier – inte självtest
  • Inga evidensbaserade hemtester för MS existerar
  • MR och likvoranalys är de två huvudsakliga testmetoderna
  • McDonald-kriterierna (2001, reviderade 2017) styr diagnosen
  • Tidig behandling bromsar sjukdomens progression

Vad som återstår osäkert

  • Exakt varför vissa utvecklar MS
  • Individuell sjukdomsprogression utan uppföljning
  • Hur lång tid oupptäckt MS funnits
Vad forskningen säger

McDonald-kriterierna publicerades 2001 och reviderades tre gånger därefter, senast 2017. Med dagens kriterier kan MS-diagnos ställas redan vid första skovet om MR-undersökningen uppfyller kriterierna för spridning i rum.

Varning för självtest

Inga godkända självtester för MS finns tillgängliga. Produkter som marknadsförs som hemtest för MS har ingen vetenskaplig grund och kan ge falsk trygghet eller onödig oro.

Anders Svenningsson, professor i neurologi

— MS är en sjukdom som kräver noggrann utredning och rätt diagnos. Att på egen hand försöka bedöma om man har MS utan medicinsk bakgrund och utrustning är inte möjligt och kan leda till onödig oro.

1177 Vårdguiden

— MS debuterar ofta med synproblem från ena ögat, domningar eller stickningar i ben eller armar, eller balansproblem.

För den som upplever MS-liknande symtom utan MS-diagnos är steget till läkarvård avgörande. Symtom som inte försvinner kan ha många orsaker – men MS kräver professionell utredning. Tidig upptäckt ger möjlighet till behandling som kan bromsa sjukdomsutvecklingen och bevara livskvalitet. Låt dig inte lugnas av ofullständig information – boka ett läkarbesök och kräv utredning.

Relaterad läsning: sjukdomar som ger trötthet · hur vet man om man har halsfluss

Fler källor

resources.healthgrades.com, ungmedms.com, bakomkulisserna.se, neuroreg.se, docus.ai, neurologiisverige.se, ubiehealth.com, ki.se

Misstänker du symtom på MS ger effektiv vägledning för MS-test kompletterande råd kring utredning utöver officiella källor som 1177 och Karolinska.

Vanliga frågor

Är MS ärftligt?

MS är inte direkt ärftligt, men det finns en genetisk komponent. Risken för ett barn till någon med MS är omkring 2–3 procent jämfört med 0,1 procent i normalbefolkningen.

Vilka sjukdomar liknar MS?

Flera neurologiska tillstånd kan ge liknande symtom och behöver uteslutas vid MS-utredning: neuromyelit optikspektrumstörning (NMOSD), akut disseminerad encefalomyelit (ADEM), systemboende bindvävssjukdomar som SLE och Sjögrens syndrom, vaskulit, Borrelia-infektion, vitamin B12-brist och migrän med aura.

Vad är livslängd vid MS?

Medicinsk utveckling har gjort att de flesta med MS idag har en förväntad livslängd som ligger mycket nära normal befolkning. Detta förutsätter tillgång till modern behandling och regelbunden vård.

Finns det botemedel mot MS?

Det finns inget botemedel mot MS idag, men sjukdomsmodifierande behandlingar (DMT) kan effektivt minska skovfrekvens och bromsa sjukdomsprogression. Med tidig diagnos och rätt behandling kan de flesta fortsätta leva aktiva liv.

Hur lever man med MS?

Att leva med MS innebär att balansera medicinsk behandling med livsstilsanpassning. Regelbunden kontakt med neurolog, fysisk aktivitet anpassad efter egen kapacitet, stresshantering och stöd från närstående och patientföreningar är viktiga delar.

Vad är personlighetsförändringar vid MS?

Personlighetsförändringar är sällan uttalade vid MS. Kognitiva symtom som koncentrationssvårigheter, nedsatt minne och problem med exekutiva funktioner är vanligare. Depression och ångest förekommer också i högre grad vid MS.

Vad är MS dödlighet?

Dödligheten vid MS har minskat betydligt tack vare förbättrad diagnos och behandling. Enligt svensk registerdata ligger medianöverlevnaden för personer med MS nu mycket nära normalbefolkningens.

Kan MS botas?

Nej, botemedel finns inte, men behandlingar kan bromsa sjukdomen och minska symtom. Forskare arbetar kontinuerligt med nya läkemedel och behandlingsmetoder.